Target

Target var något av en oslipad diamant här 1976, bland annat med en Jimi Jamison (senare i Survivor) vid mikrofonen. Men tro inte att här vankas AOR eller klassisk (hård)rock, för då lär du bli rejält besviken.

Epiteten bluesrock och boogierock får plockas fram. ZZ Top, tidiga Whitesnake och Status Quo är bra paralleller här. Mestadels är det rakare än det som Status Quo brukar leverera, och kanske också något tyngre. En trevlig fördel med den här typen av musik är att det gungar så in i bänken härligt. Både öppningsspåret ”Love just won’t quit” och Wilson Pickets ”991/2” är sköna exempel.

Jag är den förste att erkänna att sound och produktion kanske inte är de bästa, men man får betänka att detta var 1976. Albumet är ändå trevligt och homogent sammansatt, om än något kantigt framfört ibland.

Jag kan tänka mig att det finns fans av bluesrock som inte känner till Target. Som bonus ingår två livespår från 1978 som visar att bandet var bra live.

Senaste recensionerna