Varför skriva ännu en biografi över Jimi Hendrix? För nöjet att hålla låda om sin käpphäst och kritisera tidigare biografier? Få har i vår tid tillfört ämnet något och ingen av dem heter Gary J Jucha.
Den här boken berättar inte kronologiskt utan utgår från ämnesrubriker. En lovande idé men resultatet är svåröverskådligt och bitvis ointressant. Den tolvsidiga dissektionen av låten ”Red house” är olidligt trist. Staplandet av paralleller mellan Jimi och konsertpianisten Glenn Gould är helt meningslöst. Jargongen är påfrestande familjär och späckad med subjektiva utbrott och irrelevanta observationer. Två år efter att Caesar Glebbeek pulvriserat alla konspirationsteorier kring Jimis död i exposén ”Until we meet again” upprepar Jucha myter som att Jimis lik var proppfullt av rödvin – utifrån samma överbevisade källor.
Boken är alltså inte rekommendabel, trots vissa underhållande och informativa stycken. Till råga på allt hävdar Jucha att Noel Redding var underskattad som basist. Bra försök.
28/2 2018 ”Jag fattar inte frågan! Låtarna är ju mina låtar, oavsett om de spelats in av Porcupine Tree eller ...
27/2 2018 Det var länge sedan något nytt svenskt band tilltalande mig på det sätt Eleine gör. Mycket som komme...
26/2 2018 Accept har hittat en trygg vrå i metalvärlden i och med att de tog in Mark Tornillo på sång och skiv...
12/1 2018 Albumet "News of the world" gavs ut i ett vägskäl för Queen. Borta var gårdagens bombasm à la "March...
9/1 2018 I småländska Sävsjö bildades tidigt under 2016 detta melodiska hårdrocksband med folkinfluenser och ...
9/1 2018 Från Slagelse i Danmark kommer heavy metal-kvartetten som påbörjade inspelningarna av denna albumdeb...