Anders Tengner

På ett Kisskonvent i Kolingsborg i Stockholm 1996 var Anders Tengner inbjuden för att intervjua gitarristen Vinnie Vincent. Så värst många initierade frågor ställdes aldrig. Monologen gick mest ut på att journalisten recenserade sin egen insats i tv-programmet Norrsken 13 år tidigare då han hade intervjuat Kiss med Vincent.

Där har ni denna boks författare i ett nötskal.

Under 80-talet ansågs Tengner vara lika stor rockstjärna som artisterna han frotterade sig med. Vem ville inte bli bjuden på lyxiga USA-resor och vara hej och du (ett uttryck som återkommer mer än en gång i boken) med ens idoler?

Med det sagt var han inte tjenis med samtliga artister som figurerar i sidorna. Kapitlen om Mötley Crüe och Metallica (Anders var inte den enda reportern på plats under inspelningen av svarta albumet) är därför inte direkt nödvändig läsning. Då är det roligare att komma riktigt nära Glenn Hughes och Ian Gillan, få en känsla för hur Jon Bon Jovi är privat och uppleva hur Ace Frehley bodde när han var som mest nerdekad. Dock kunde beskrivningarna vara aningen mer målande.

Även förvånansvärt många fel har gått korrekturläsaren förbi. Exempelvis heter Lita Fords duett med Ozzy Osbourne inte ”If I close my eyes” och huvudkaraktären i ”Fredagen den 13”-filmerna heter definitivt inte Michael Myers.

Nagelfarande åsido – ”Access all areas” är en bra skildring över en period då pengar aldrig var något hinder i en blomstrande musikbransch. Och säga vad man vill om Tengners självbild – utan honom hade det varit förbaskat mycket tråkigare att växa upp i Sverige under 80-talet.

Senaste recensionerna