1 december 2017

Deep Purple, Europe & Cats In Space

23 november 2017
02 Arena, London
07

Utannonserandet av brittiska Cats In Space som kvällens öppningsakt var välkommen, minst sagt. Albumen "Too many gods" (2015) och "Scarecrow" (2017) har skänkt ny vigör åt pomphårdrocken, till glädje av alla vurmare av Queen, City Boy och allt som ryms däremellan. Den härliga stämsången visar sig vara lika inoljad live som på skiva under ett kort men intensivt set, där eposet "The greatest story never told" utmärker sig lite extra.

 

I sitt London är Joey Tempests scenhumör förstås på topp. Att hans Europe har ett gäng sentida albumsläpp av den väl uppskattade sorten på kontot skadar givetvis ej. Inledande färskvarorna "Walk the earth" och "The siege" låter så mäktiga som jag hade hoppats och några låtar senare lyfter ännu en nykomling i form av ösiga "Election day" sig ett snäpp från studiooriginalet. Prima godsaker, där keyboardisten Mic Michaeli säkerligen får lite extra roligt än i "Carrie" eller "Rock the night". Vilka för all del som alltid levereras högst professionellt snarare än pliktskyldigt. Och visst är "Scream of anger" och "Superstitious" lika ljuvliga som alltid, men nog åker min och möjligen även bandets puls upp lite mer när utomordentliga 2015-trojkan "War of kings", "Hole in my pocket" och "Days of rock ’n’ roll" radar upp sig. Att "The final countdown" utgör en som brukligt lyckad ändstation och samlar in de största applåderna hör förstås till kvällens kanske minst överraskande händelser. Summa summarum bör Europes ankommande Sverigedatum absolut inte missas.

 

Deep Purple i liveskepnad 2017 är förstås en helt annan best än den på "Made in Japan" (1972) eller ens "Perfect strangers" (1984), två eror vilka Joey Tempest även passade på att hylla under sitt mellansnack. Det är ett faktum vilket samtliga Deep Purple-fans med fungerande öron sedan länge har lärt sig leva med. Den mogna rutinen får helt enkelt ersätta forna tiders tokenergi och har ofta gjort det tämligen väl. Diverse recensioner och kommentarer kring det pågående "The long goodbye"-kuskandet har dock varit rätt oroväckande. Ian Gillans röst har föga förvånande varit den mest kritiserade faktorn, inte minst under sommarens USA-turné med Alice Cooper, men även under de nyliga Sverigespelningarna. Själv spanar jag några dagar innan konserten in en inspelning från BBC:s "Radio 2 in concert", där bandet (förvisso inför en rätt seg, sittande publik) som helhet mest bara verkar vilja få hela grejen överstökad. Lyckligtvis återfår jag kort därefter en del hopp i form av nya liveplattan "The infinite live recordings vol.1", där Deep Purple på årets Hellfest i Frankrike visar att svänget och vitaliteten visst inte alls är bortblåst.

Efter öppningen med dramatiska "Time for bedlam", en överraskande ettrig "Fireball" (bra jobbat, Ian Paice!) och en bitsk, svängig "Bloodsucker" börjar jag andas ut på allvar – herrarna är på helt rätt sida av högkvalitetsgränsen. Låt gå för att Ian Gillan stundvis har svårt att undkomma sin ofrivilliga roll som den svaga länken, men det sträcker sig mest till några nasala snedsteg här och där, kanske främst i "Perfect strangers" och "Space truckin’". Det helsköna mellanregistret han ännu kan behärska utmärker sig ungefär så väl som jag vågade önska. Att Gillan till sist har slopat falsetten i de avslutande verserna hos "Bloodsucker" respektive "Space truckin'" och kör på en desto bekvämare väg bör inte alls uppfattas som något negativt.

Sångaren tackar även publiken för tillfället att få framföra några nya låtar från albumet "Infinite", som släpptes i våras. Trevligt, men kanske inte helt nödvändigt, då "The surprising" och "Birds of prey" är alldeles för bra för att döljas bakom dylikt halvursäktande. Lägg därtill hyfsat unga och till Jon Lord tillägnade "Uncommon man" som en av topparna och det står klart att Deep Purple på intet vis bör skämmas för att ge väl beprövade "Lazy" och "Black night" nya kompanjoner. Slutspurten med "Smoke on the water" (något uppfriskad med en gästande John Norum), "Hush" (med Henry Mancinis "Peter Gunn" som intro) och nämnda "Black night" har dock sett likadan ut i rätt många år nu. En "Rat bat blue" eller "Pictures of home" som första extranummer skulle exempelvis säkert uppskattas av fler än undertecknad.

 

Senaste recensionerna

Stillborn

07

7/12 2017   Det är ett välpackat Sticky Fingers som ser Stillborns återförenade originalsättning ta steget från ...

Helloween

08

5/12 2017   Det är faktiskt riktigt coolt, när de fem instrumenttraktörerna kommit ut på scenen, och så allra si...

Scorpions

08

1/12 2017   Det är förvisso inte lika packat på Royal Arena för Scorpions som det var för Queen och Adam Lambert...

Deep Purple, Europe & Cats In Space

07

1/12 2017   Utannonserandet av brittiska Cats In Space som kvällens öppningsakt var välkommen, minst sagt. Album...

Queen & Adam Lambert

09

27/11 2017   Jag upphör aldrig att förvånas över Queens musik. Förbluffande variation från disco till pop till ba...

Lord Vicar

06

27/11 2017   Finsk doom metal på skitiga Loppen i Köpenhamn kan ju inte bli fel! Kan det? Band som Saint Vitus oc...

Queen + Adam Lambert

07

24/11 2017   Sorlet inne på Royal Arena i Köpenhamn matchar en större byggplats i ljudnivå, men är ändå inget i j...

Raven

08

20/11 2017   Ett engelskt yrväder drar in över Ronneby i form av NWOBHM-legenderna Raven. Jag gillar att Dirkschn...

Bläddra bland recensioner

Album1143 st

Rian   Out of the darkness   11/10 2017 Roger Waters   Is this the life we really want?   30/5 2017 Mindlane   Unspoken silence   3/2 2017 Iron Reagan   Crossover ministry   3/2 2017 Disperse   Foreword   3/2 2017

Avdammat233 st

Lillian Axe   Love + war   30/5 2017 Magic Pie   The suffering joy   4/5 2017 Magic Pie   Circus of life   4/5 2017 Magic Pie   Motions of desire   4/5 2017 Pestilence   Reflections of the mind   31/10 2016

Böcker24 st

Bernie Marsden   Where’s my guitar? On the tour bus with the snakeman   30/5 2017 Joel McIver   The complete history of Black Sabbath: what evil lurks   29/11 2016 Brian May med Steve Bradley   Brian May’s Red Special – the story of the home-made guitar that rocked Queen and the world   9/3 2015 Mikko Mattila   Isten Fanzine: don’t break the ghost   1/3 2015 Ken Sharp med Paul Stanley och Gene Simmons   Inget att förlora – historien om Kiss 1972-1975   11/8 2014

Demo37 st

Woe   Fuck your mental health   25/9 2012 Alloy   The path so frequently trodden   18/9 2012 Majestic Dimension   Demo 2011   28/10 2011 Fredrik Pihl   Silhouettes   4/5 2011 Andreas Grimell   May the bridges I burn light my way   8/4 2011

DVD74 st

Toto   Live at Montreux 1991   29/11 2016 Saxon   Let me feel your power   31/10 2016 Deep Purple   Live at The Nec   31/10 2016 Ayreon   The theater equation   27/5 2016 Neal Morse Band & Haken   Morsefest 2014 – testimony and one live featuring Mike Portnoy   9/9 2015

EP1 st

Ølten   Ølten   29/8 2013

Live297 st

Stillborn     7/12 2017 Helloween     5/12 2017 Scorpions     1/12 2017 Deep Purple, Europe & Cats In Space     1/12 2017 Queen & Adam Lambert     27/11 2017

Återsläpp8 st

Salty Dog   Every dog has it’s day   3/2 2017 Nymphs   Nymphs   3/2 2017 Orphaned Land   El norra alila   29/11 2016 Orphaned Land   Sahara   29/11 2016 Mayday   Revenge   29/11 2016
Stäng

Sök

Sök Sweden Rock

 

Vi använder cookies