20 november 2017

Dirkschneider

17 November 2017
Club Ron, Ronneby
08

Att den före detta Accept sångaren Udo Dirkschneider orkar köra på som han gör är helt otroligt. Turnéerna är både långa och intensiva och det är rediga set han levererar. Och drar fulla hus med Dirkschneiderkonceptet gör han också. Med tanke på att Udo proklamerat att detta är sista gången han kommer att spela Accept-låtar live lockar det folk. Club Ron är förvisso inte helt utsålt men det är en entusiastisk publik som har släpat sig över till Ronneby Convention Center denna kyliga fredagskväll.

 

Enligt inlägg på Facebook och andra internetsidor nämndes en del förändringar i spellistan jämfört med vändan. Dirkschneider har ju besökt Sverige ett par gånger redan och även om det alltid är trevligt att höra en lång lista Accept-klassiker håller det inte i längden att köra på i samma spår varv efter varv.

Det kommer ändå som en stor överraskning att hela huvudsetet har bytts ut. Från i princip uteslutande klassiker från tidigt 80-tal till det Accept släppte på 90-talet. Visst, ett par låtar från "Russian roulette" och några få äldre låtar från "Balls to the wall" och "Breaker" håller 80-talet kvar. Hursomhelst, låtarna var inte med förra vändan vilket gör att Dirkschneider har runt 80 minuter annan musik med sig nu.

Mycket av det som spelas är till min stora förtjusning från fantastiska "Objection overruled", återföreningsskivan från 1993. Publiken tar emot både "Bulletproof" och "Slaves to metal" väl. För min egen del sticker lugna "Amamos la vida" ut. Udo visar att han kan sjunga rent på ett mycket föredömligt sätt här. Även titelspåret från skivan är svårslaget. Men det är låtarna från "Russian roulette" – "Aiming high", "Another second to be" och "Russian roulette" – som får bäst respons i huvudsetet.

 

Det känns helt galet och oerhört häftigt att det är helt andra låtar. Vanligtvis byter band ut två-tre-fyra låtar inför nästa turné, inte 15 stycken. Det som gör det ännu mer beundransvärt är att även "X-T-C" från 1989 års "Eat the heat" har tagit sig in i setet, Udo sjöng inte själv på den skivan utan det gjorde David Reece.

Av det som levereras på scen sticker dock inget ut. Dirkschneider som band svänger i omdömen från skitbra till helt makalöst bra och framträdandet i Ronneby landar i mitten på den skalan. Det är väldigt stabilt, lite förutsägbart (angående showen) men för den sakens skull inte tråkigt.

 

Den två timmar långa konserten avslutas med en rad klassiker. Efter "Princess of the dawn" jobbar Udo på att få publiken att sjunga någon liten slinga, vilket fungerar okej. Han påpekar dock att den verkar lite för svår och vill testa något annat. Det enda som behövs är ett ”Hei...”, sedan tar publiken över och allsången som kommer är mäktig. Det är självklart att dessa får ännu mer respons än det som spelades innan den korta pausen, men det har ändå varit bra respons hela kvällen.

 

Senaste recensionerna

Pretty Maids

08

15/12 2017   Helloween, King Diamond, Whitesnake, Def Leppard, Candlemass, Bathory, Savatage... 1987 var i sannin...

Pretty Maids

08

14/12 2017   Traditionen är sådan att Pretty Maids spelar för hemmapubliken strax innan jul varje år. Jag vet int...

Europe

08

14/12 2017   En superklassiker ("Rock the night"), ett par halvhits och massivt med färskt material – den första ...

Stillborn

07

7/12 2017   Det är ett välpackat Sticky Fingers som ser Stillborns återförenade originalsättning ta steget från ...

Helloween

08

5/12 2017   Det är faktiskt riktigt coolt, när de fem instrumenttraktörerna kommit ut på scenen, och så allra si...

Scorpions

08

1/12 2017   Det är förvisso inte lika packat på Royal Arena för Scorpions som det var för Queen och Adam Lambert...

Deep Purple, Europe & Cats In Space

07

1/12 2017   Utannonserandet av brittiska Cats In Space som kvällens öppningsakt var välkommen, minst sagt. Album...

Queen & Adam Lambert

09

27/11 2017   Jag upphör aldrig att förvånas över Queens musik. Förbluffande variation från disco till pop till ba...

Bläddra bland recensioner

Album1143 st

Rian   Out of the darkness   11/10 2017 Roger Waters   Is this the life we really want?   30/5 2017 Mindlane   Unspoken silence   3/2 2017 Iron Reagan   Crossover ministry   3/2 2017 Disperse   Foreword   3/2 2017

Avdammat233 st

Lillian Axe   Love + war   30/5 2017 Magic Pie   The suffering joy   4/5 2017 Magic Pie   Circus of life   4/5 2017 Magic Pie   Motions of desire   4/5 2017 Pestilence   Reflections of the mind   31/10 2016

Böcker24 st

Bernie Marsden   Where’s my guitar? On the tour bus with the snakeman   30/5 2017 Joel McIver   The complete history of Black Sabbath: what evil lurks   29/11 2016 Brian May med Steve Bradley   Brian May’s Red Special – the story of the home-made guitar that rocked Queen and the world   9/3 2015 Mikko Mattila   Isten Fanzine: don’t break the ghost   1/3 2015 Ken Sharp med Paul Stanley och Gene Simmons   Inget att förlora – historien om Kiss 1972-1975   11/8 2014

Demo37 st

Woe   Fuck your mental health   25/9 2012 Alloy   The path so frequently trodden   18/9 2012 Majestic Dimension   Demo 2011   28/10 2011 Fredrik Pihl   Silhouettes   4/5 2011 Andreas Grimell   May the bridges I burn light my way   8/4 2011

DVD74 st

Toto   Live at Montreux 1991   29/11 2016 Saxon   Let me feel your power   31/10 2016 Deep Purple   Live at The Nec   31/10 2016 Ayreon   The theater equation   27/5 2016 Neal Morse Band & Haken   Morsefest 2014 – testimony and one live featuring Mike Portnoy   9/9 2015

EP1 st

Ølten   Ølten   29/8 2013

Live300 st

Pretty Maids     15/12 2017 Pretty Maids     14/12 2017 Europe     14/12 2017 Stillborn     7/12 2017 Helloween     5/12 2017

Återsläpp8 st

Salty Dog   Every dog has it’s day   3/2 2017 Nymphs   Nymphs   3/2 2017 Orphaned Land   El norra alila   29/11 2016 Orphaned Land   Sahara   29/11 2016 Mayday   Revenge   29/11 2016
Stäng

Sök

Sök Sweden Rock

 

Vi använder cookies