Ghoul

Ibland kan artisters strävan efter uppmärksamhet slå bakut. Det blir bara för mycket. I fallet Ghoul är jag dock beredd att låta kostymerna passera med ett förlåtande leende. Ghoul kommer från Oakland i Kalifornien och bara en sådan detalj väcker min uppmärksamhet. Det har ju som bekant rivits av ett och annat riff i de kvarteren. Dessutom skvallrar internet om att ansiktena bakom jutesäckarna och de slaktarknivförsedda händerna tillhör varelser som har lirat i både Wolves In The Throne Room och Impaled. Stilen kallar de splatterthrash. Stundtals låter det fräckt som en korsning av Brutal Truth och Anthrax, medan det ibland näst intill havererar med för mycket skojfriska tilltag. 

Hade jag producerat ”Dungeon bastards” hade det blivit en förträfflig ep med ett klös som rivit ansiktet av dig. Nu får man vaska gruset för att finna guldkornen bland all spretighet. Trots det kan jag inte sluta att tänka på vart bandet hade befunnit sig om de haft en Slipknotbudget till kostymerna.

Senaste recensionerna