Meadows End

När Meadows End 2014 släppte ”The sufferwell” tyckte jag att de var på rätt väg med sin symfoniska Göteborgs-death metal. Det som höll tillbaka skivan något var att inga låtar riktigt stack ut. I och med ”Sojourn” har de tagit ett steg i rätt riktning. Det är lite underligt, eftersom albumet är en sammanställning av bortglömda spår från tidigare demo- och ep-släpp. Men spår som ”Nightmare’s reef” eller ”Soulslain” har mer karaktär än det mesta på ”The sufferwell”.

Piano har fått en mer framträdande roll och lite fiol hörs till och med på skivan. Dessa instrument har delvis tryckt tillbaka de orkestrala inslag som var mer framträdande förut. Det fungerar bra. Många av låtarna är väldigt melodiska och kombinationen mellan tempostark melodisk death metal, symfoniska arrangemang och ett piano som ligger högt i mixen blir riktigt vass. Dock är många låtar fortfarande ganska lika och skivan hade därför vunnit på att vara aningen kortare.

Senaste recensionerna