Det var inget svårt val att sätta Windhands platta ”Soma” på 2013 årsbästalista. Sedan amerikanernas självbetitlade debutalbum 2012 har de utan problem kunnat segla upp bland gräddan av sludgespetsad stoner/doom metal, och borrat ner sig mellan rävar som Electric Wizard och Sleep. Dorthia Cottrells släpigt kraftfulla stämma har rotat sig än starkare in i den täta ljudmattan, särskilt i spår som ”Tanngrisnir” och ”Hyperion”, och har fått en genomgående central roll.
Plattan når dock inte upp till föregångarnas excellens. Det beror på bristen på det distinkta ljudsignalement med alarmerande riff och hypnotisk tyngd som snabbt blev förknippat med just Windhand. Även om det nya soundet kan anses mer dynamiskt och lättsmält med två akustiska spår hade ombytet kunnat få utrymme utan att oförtjänt ge mycket av fuzztyngden foten. Riffen i ”Kingfisher” är dessutom osmakligt lika de i ”Orchard” från ”Soma”. Detta känns mest som ett fruktlöst försök att återanvända ett tidigare framgångsrecept.
28/2 2018 ”Jag fattar inte frågan! Låtarna är ju mina låtar, oavsett om de spelats in av Porcupine Tree eller ...
27/2 2018 Det var länge sedan något nytt svenskt band tilltalande mig på det sätt Eleine gör. Mycket som komme...
26/2 2018 Accept har hittat en trygg vrå i metalvärlden i och med att de tog in Mark Tornillo på sång och skiv...
12/1 2018 Albumet "News of the world" gavs ut i ett vägskäl för Queen. Borta var gårdagens bombasm à la "March...
9/1 2018 I småländska Sävsjö bildades tidigt under 2016 detta melodiska hårdrocksband med folkinfluenser och ...
9/1 2018 Från Slagelse i Danmark kommer heavy metal-kvartetten som påbörjade inspelningarna av denna albumdeb...