Jono

”Varför spelas inte detta på radio, i stället för allt annat elände som serveras numera?”. Det var min tanke redan när jag hörde debutplattan med Jono från 2006. Det Visbybaserade bandet sticker ut från mängden med sina tydliga influenser från band som Supertramp, Sparks och Queen. Med svensk måttstock mätt hamnar de mittemellan sorgligt underskattade Big Money och den snällare sidan av ACT.

På den här uppföljaren vore det fel att säga att de har något nytt under solen. Å andra sidan är det få band som ens kommer undan med att spela musik med ovanstående referenser, så är det bara – det krävs något extra. Centralfiguren Johan Norrby är för bra för vårt lilla om än avlånga land och den symfoniska, progressiva rocken med AOR-vibbar är snillrikt uppbyggd. Ta tretaktaren ”Can we make it”, eller ”In my life” som låter som det ursprungliga Supertramp kunde ha låtit i dag.

Visst känner man att en del idéer i arrangemang eller melodier återkommer ibland, men det är enda minuset.

Senaste recensionerna