Third Ion

 Teknisk, progressiv metal i baktakt, framtakt och 13/8-dels takt är inte världens lättaste musik att ta till sig. Såvida den inte kläs i lager av blippande midimoduler och melodier hämtade ur Nintendos 8-bitarsvärld. Då blir det en helt annan sak. Stundtals riktigt fascinerande till och med. Dessvärre är musiken inte framförd för den gemene lyssnaren i första hand. Det här är musik för musiker. Märkligt vore det väl också annars då samtliga medlemmar har musik i alla dess former som levebröd.

Albumets behållning ligger i Justin Benders (ex-Into Eternity) varierande gitarrspel som täcker allt mellan jazz och Meshuggah. Medan han visar upp fler sidor av sig själv än möjligt gör sångaren Tyler Gilbert raka motsatsen. Hans stela framförande ger inte ljudbilden den förväntade extra dimensionen. I stället faller han inom de sydeuropeiska ramarna av meningslöshet. En enda känsloyttring, ett enda litet morrande. Vad som helst som leder honom bort från det monotona hade räddat en betygspinne.

Senaste recensionerna