Led Zeppelin

Led Zeppelins fjärde album (1971) ses av många som bandets allra bästa. Själv håller jag framför allt tvåan högre, men med dunderklassiker som ”Black dog”, ”Rock n roll” och särskilt ”Stairway to heaven” är det svårt att klandra albumets fanatiker. Jag lyssnar på sistnämnda för miljonte gången och tappar än en gång andan. Jag hör den så vackert melodiösa skörheten i ”The battle of Evermore” och ”Going to California” och blir tagen i märgen. Jag drabbas ännu en gång av John Bonhams katedraliska trummor i mäktiga metalbluesen ”When the levee breaks” och tuppar av. Men så plockar jag fram ett äldre exemplar av albumet, jämför och noterar – inga tydliga skillnader i ljud. Inte heller ”Companion disc” ger några nya insikter, trots att extraskivan stoltserar med ”work in progress”-stämpel. Ett medelbetyg således till den här utgåvan. Roligt dock för den som vill sjunga karaoke till de båda akustiska numren.

Senaste recensionerna