Saint Vitus

1992 års ”C.O.D.” är den mest utskällda skivan i Saint Vitus karriär. Av någon anledning fick Don Dokken producera och även om han verkar ha hållits kort har han inte helt kunnat stoppas från att begå våld på doompionjärernas patenterade lo-fi-sound. Låtkvaliteten är också lite brokig. Jag vet inte om gitarristen Dave Chandler försökte fånga det tidiga 90-talets nya anda i de mer tempostarka låtarna, men de känns stolpiga och oklädsamma. Därtill är det här den första och enda plattan med svenske Christian Linderson (Lord Vicar, ex-Count Raven) på sång. Han övergav av någon anledning sin vanliga Ozzystil och försökte sjunga mer dramatiskt och hotfullt. Det är inte så han gör sig bäst.

Samtidigt finns här låtar som ”Planet of judgement”, ”Bela” och ”Plague of man” – doomångvältar som hade gjort sig på vilket som helst av de äldre albumen. Det, i kombination med en förbättrad ljudbild och två tidigare outgivna bonusspår, gör ”C.O.D.” trots allt köpvärd för alla som gillar resten av Saint Vitus katalog.

Senaste recensionerna