A Canorous Quintet

Ännu ett halvkultigt, tremolomelodiskt death metal-band som förtjänade ett bättre öde. Stockholmarna med det udda namnet släppte två album på No Fashion innan de 1999 lades ned för att 2005 med nytt sound återuppstå som Plague, som året därpå blev This Ending. I denna samling, som täcker hela A Canorous Quintets katalog, ingår förutom albumen två ep:s samt ett par demospår.

”Silence of the world beyond” från 1996 lider av en platt 90-talsgenerisk produktion – inspelningen gjordes i Abyss – men är i övrigt riktigt bra. Verket bär tydliga spår av den metal som gällde då: At The Gates, Dissection, Unanimated och gelikar. Lägg därtill lika störtskönt naiva melodier, akustiska gitarrer och högtravande ambitioner som hos tidiga Dark Tranquillity och du får en daterad pärla.

Uppföljaren ”The only pure hate” (1998) är thrashigare och styggare. Plattan har en sällan matchad, rå intensitet och ett öppningsspår som heter duga i form av ”Selfdeceiver (the purest of hate)”. Kvalitet rakt igenom, ta mig fan.

A Canorous Quintet är definitivt ett band att både digga och minnas. Tänk om dagens melodiska metal kunde låta så här tuff och fräsch...

Senaste recensionerna